De perfekta söndagssconsen

Idag, när regnet smattrar mot rutan och dagen inletts med sovmorgon, är det den perfekta dagen för perfekta söndagsscones. De här är fluffigt luftiga och saftiga. Receptet fick jag från en gammal vän för många år sen. Sen dess är de de enda sconesen jag bakar.

Scones1

Du behöver
8 dl vetemjöl
0,5 tsk salt
1 tsk socker
4 tsk bakpulver
100 g smör
4 dl filmjölk

Gör såhär
1. Blanda alla torra ingredienser.
2. Nyp ner smöret i mjöllandningen
3. Vänd ner filen, så fort du kan utan att överblanda, då blir bakpulvret missnöjt. Smeten ska vara rejält kletig och ska klickas ut på plåten. Ju fler toppar och ojämnheten, ju mer knaper. Jag brukar göra fyra rejäla scones av en sats. Toppa eventuellt med några frön eller nötter efter humör.
4. Grädda 12-15 minuter i 250 grader.

Scones2

Ta ut och låt svalna fem minuter innan du hugger in. Kom ihåg att bryta isär dem istället för att skära med kniv, då förblir de fluffiga och du slipper det där degiga snittet. Jag plockar alltid fram smör, ost och en hel marmeladbricka när det vankas scones, oftast är det bara smöret som går åt. Allra bäst är Bregott havssalt om du frågar mig.

Förlängt jullov, dåliga bortförklaringar och så en smekmånad …

Hej vänner! Vad jag har saknat er. Det blev ett långt, oväntat men härligt jullov för mig i år. Och januarilov och halva februarilov också för den delen. Jag har inga dåliga bortförklaringar utan har bara fått acceptera att jag har varit tvungen att prioritera i livet senaste tiden och då har tyvärr tiden för att pyssla, baka och laga mat fått stryka på foten. Prioriteringen kommer både ur en pressad jobbsituation, en nyvunnen hästkompis  och en väldigt spännande nyhet. Jag har haft ett bröllop att planera. Det ni!

Så under min ordinarie blogginspirationspysseltid har jag ägnat mig åt manisk bröllopssurfning med väldigt täta dejter med min bästa vän Pinterest. Jag har även lagt lite för mycket tid på att känna på spetsar och pilla på alla dessa trycksaker ett bröllop (läs mitt, en grafisk nörds, bröllop) kräver.

Spetsfeeling

Jag hoppas kunna ta igen lite av det jag missat, med lite bröllopspics och karibisk matinspiration, framöver. Vi åker nämligen på smekmånad till Barbados direkt efter bröllopet. Men innan dess ska jag ju hinna säga ja, ha en sjuhelsikes bröllopsfest och åka och doppa tårna i karibisk sand. Så håll i och håll ut (februari är ju ändå en sån det-är-okej-att-vara-trött-och-seg-och krypa-ner-under-en-filt-och-äta-popcorn-varje-kväll-månad som ofta behöver få passera innan livslusten återkommer och man blir piffsugen, sån är jag iallafall)!

Så nu vet ni varför det verkar som att jag kanske gått och lagt mig under en sten. Jag hoppas förstås att vi ses här snart igen, för snart är det dags att gå all-in-vår, gå bananas i fröpåsarna och börja planera sommarens uteplatspiffande.

Till nästa gång bjuder jag på den första bilden efter frieriet. Jonas frågade och jag sa ja (eller rättare sagt kan jag väl!) högst upp på Brooklyn Bridge i New York i september.

Nyfriade

På återseende, då som FRU!

God jul!

Så var den här igen. Julen. Tänk att den kommer fortare för varje år. Men nu går vi all in jul tycker jag, oavsett om huset är storstädat, knäcken hemmakokad och julskinkan gyllenbrunt griljerad eller ej. Hoppas eran jul blir god!

God jul önskar pepparkakshuset

The Lodge – ett ställe att återvända till

Förra helgen styrde vi bilen mot Skåne och Romeleåsen. Målet var The Lodge, ett amerikanskt gömställe högst upp på en lång åsrygg mitt i den skånska möllan. Det var andra gången i raden vi var där. Första gången var i augusti efter att jag vunnit en sommarspaweekend inne hos Fru Emma. Vilken vinst tänkte jag och var lycklig. Extra lycklig eftersom jag vann den lagom till att vi skulle vinka av vårt första Sverigebesök nere i Kina och hemlängtan började göra sig påmind.

The Lodge_vardagsrum

Jag kan tala om att jag inte var mindre lycklig efter att jag fick besked att jag vunnit ytterligare en vistelse, några månader senare. Den här gången via The Lodges FB-sida. Det var från den upplevelsen vi kom hem i söndags. Efter att ha ätit en fyrarätters gåsamiddag, mumsat på hemmalagat afternoon tea, badat oss knottriga i deras utespa och myst med ett glas vin framför brasan i väntan på middan var vi alldeles vimmelkantiga.

Även frukosten är fantastisk där, en av de bästa jag ätit. Inte mycket av allt utan snarare lite av varje och med kvalité. Det enda som saknas på deras frukost är nutella, brukar Jonas och jag skoja om. Och det får jag nog kalla okej ;) Det är något speciellt med The Lodge. Jag tror att det är atmosfären. Det är tillräckligt litet för att kännas intimt och personalen gör ett bra jobb med att få en att känna sig sedd och omhändertagen. Här kommer en mindre bildkavalkad, håll till godo!

På vägen upp på åsen, i somras, fick jag syn på en fantastisk åker. Staaannaaa! skrek jag till Jonas. Sen stolpade jag ut i åkern och bad Jonas leka papparazzi. Älskar, älskar sädesfält som vajjar gyllengula i sommarvind.
Emma i sädesfält

Halvvägs upp på åsen ställer man av sig bilen och fortsätter de sista hundra metrarna uppför backen till fots. Längst däruppe, ligger det, undangömt i en bokskog.
Vägen upp

Däckgångar

Nyckeluggla

Spabad på terassen. Härligt att sitta och se himlen mörkna.
Spabad

I somras bjöds vi på plockbuffé när vi checkade in, nu senast fick vi istället afternoon tea.
Plocktallrik

Såhär kan en girig tallrik från deras efterrättsbuffé se ut.
Efterrättsbuffé

Däckgång_skymning

Hus i skymning

Sovrum

Jag kan verkligen rekommendera ett besök på Lodgen, jag kommer definitivt att återvända. Med eller utan vinst!

Att försöka sammanfatta och tipsa om New York

New York, städernas stad. Som jag hade längtat att få åka dit och ni må tro att jag blev förvånad när jag fick se biljetten, som redan var bokad, på min trettioårsdag när vi yrvaket vaknade den första morgonen borta i Kina. Det hade jag inte väntat mig.
New yorkvy

Vi bodde på The Night, utsett till New Yorks sexigaste hotell. Det ni! ;) Jag vet inte om det var så sexigt. Hela stället gick i svart och vitt och på väggarna hängde lite halvt avklädd svartvit konst. Annars var det inte så mycket mer, jo förresten, sängen var upplyst underifrån i ett övrigt ganska dovt och dämpat rum. Rummen var förstås små, som överallt i New York. Vi valde dock lite mindre och lite fräschare framför större och sunkigare. Hotellet låg på 45:e gatan, ett stenkast från Times Square, vilket vi ganska snart insåg kanske inte var det smartaste valet. Mitt i smeten ja, men även mitt i folkvimlet – dag som natt.

Times square

Alltså alla dessa härliga männsikor! Som ingenannanstans.
Cool katt

Vi är inte några sevärdhetsnördar utan nöjde oss med att se mycket på avstånd. Vi vinkade till frihetsgudinnan från kajkanten nedanför Wall Street, spanade på Empire State Building med en drink i handen på en lite hemlig roof top bar och ….

Däremot promenerade vi över Brooklyn Bridge, tog en löparrunda i Central park (trots illvarslande förkylning, det var ju bara ett måste som skulle checkas av listan) och nynnade Up Town Girls och lekte överklass runt övre Manhattan.
Brooklyn bridge

Madison Av

Ett besök i Brooklyn kändes också obligatoriskt. Där flanerade vi på gator som tagna ur Sex and the city. En riktig ”This is me-port”.
Brooklyn

Vi gick även runt och skrattade åt och pekade på en massa skojiga skyltar. Inte lika många som i Kina dock …
Emma pekar

Vi var ute efter att få uppleva och fånga vardagen och amerikanernas mentalitet och själ. Ett bra sätt att göra det var att speja efter på förhand utsedda specialkaffeställen. Även här är New York städernas stad med ett enormt utbud. Fattas bara …

Kaffeskylt

Cappuccino och morotskaka

Favoriterna var Culture, Birch coffee, Café Grumpy, Stumptown coffee roasters, Every man espresso och Ground support. Hett tips inför resan! Starbucks då, tänker ni? Nääni, det funkar inte i det här hemmet förstår ni (inte till kaffedrickande i alla fall, men det blev några häng utanför de miljontals dörrarna ändå, i jakt på wifi. Kaffenörden säger specialkaffe, då är det specialkaffe.

Culture_kaffe

Emmas eget Birch coffee

Att leta kaffeställen är ju, som jag yrat om tidigare, ett perfekt sätt att uppleva en stad. Vi gjorde ju även Shanghai via kaffet.

Äta bör man ju också, speciellt i New York. För här finns ju allt och sen lika mycket till. Jag förstår att USA har ett viktproblem. Räddningen för en annan turist var ju att vi gick så mycket, nästan överallt. Vi åkte en del tunnelbana, tog pendeln till New Jersey och Jonas kusins familj men faktiskt ingen taxi alls.

Vi hade ingen frukost på hotellet (hotellen med är svårhittade) utan begav oss mot nya mål varje morgon. Favoriten, efter en veckas frukosthopping, var nog de amerikanska blåbärspannkakorna på Pershing square.

American blueberry pancakes
Ett riktigt diner, precis intill vackra Grand Central Terminal. Det var kö in och halvt snokdyrt, men det var det värt, bara att få uppleva miljön.

Jonas hade inför resan snöat in totalt på alla dessa food trucks som finns runt om i stan. Allt från smoothiebilar till kaffebilar (som serverade uräckligt kaffe utanför finanskvarteren) och alla möjliga typer av matbilar.

Smoothiebilen

Gatumaten gick även att hitta i marknadsform, som till exempel de här pulled porkburgarna uppe på High line.

Pulled pork_food market

High Line är ett gammal nerlagt järnvägsspår som går flera meter över gatunivå i kvarteren runt Meet packing district. Det var helt fantastiskt att promenera runt där bland växter, roliga viloplatser och gatustånd.

High line

Men vi hade ju inte ätit klart i och med det, nejdå. En annan favorit var Piccola Cusina, en liten italiensk sylta i form av ett hål i väggen. Där åt vi en sen lunch en varm dag med vardera benet inne och ute. Jag åt en fantastisk ostsallad.

Piccolo cuisina

Eataly

Ett annat supercoolt ställe är Eataly. En enorm italiensk saluhall där varje butik också hade egen restaurang eller bar. Vi prickade in ett besök där en kväll då de hade matmässa. Så vi köpte oss ett gäng matbiljetter och gick loss i chark- och ostdiskarna och stod och sörplade rödvin och smaskade delikatesser medan vi insöp atmosfären. Det är verkligen inget jag skulle vilja ha ogjort det kan jag lova och jag ber er bestämt att ta er dit när (inte om) ni kommer till New York.
Eataly_inside

Ett sista tips, innan jag blir för tjatig, är Brinkley´s på väg in i Little Italy och China town.
Brinkleys

Där smet vi in på vår enda regniga dag och tröståt äkta comfort food, mac and cheese och sörplade ännu mera rödvin.
Mac and cheese

Många åker ju till storstan för att shoppa. Det var ett lägre prioriterat behov efter vår shopping bonanza under Kinatiden men det var ju svårt att inte lockas in i alla dessa funkiga butiker. Favoriterna var Brooklyn industries, Piper Lime (kläder) och så alla dessa små köksbutiker, som till exempel den här. Har ni en Kitchen Aid hemma så ska ni passa på att köpa tillbehör, billigt, billigt. Har ni ingen sån pärla ska ni förstås köpa en när ni är där. En vän för livet :)

Prylaffären

Vi avslutade vår vecka med en fördrink på en enorm och lite halvt hemlig roof top bar, på femte avenyn, nr. 230. Sol, palmer och härliga hallon- och kanelmojitos. Ytterligare ett måste.
Rooftopbar

Drink_roftopbar

Såhär glada var vi under vår vecka i stadens stad. Förutom när vi bråkade om vilket håll vi skulle gå åt då förstås ;)
Emma&Jonas

Man kan ju inte annat än att älska New York. Jag hade väntat i trettio år på att komma dit. Det lär inte bli trettio till innan jag är tillbaka igen. Tills dess får jag väl mumla vidare … Start spreading the news, I´m leaving today …

Vilka är era bästa New Yorktips? Do tell, please!

Hummerfiske i Fjällbacka

Jag hade letat länge och väl efter en bra 30-årspresent till Jonas. Till slut kom jag på vad en jobbarkompis sagt några år tidigare; en hummerhelg på västkusten, det vore nåt för er två. Sagt och gjort. Presentkort i paketformat pysslades ihop, lagom stort för att kunna gömmas i en socka i alpresväskan. Vi firade ju Jonas jämna dag i Gressoney i de italienska alperna.

Hummerpaket2

Jonas fick dock vänta på att uppleva presenten. Vi hann med både vår och sommar i Kina, lite svensk sommarsemester och en halv höst innan det förra helgen var dags att ge sig ut på havet. Hummer fiskar man nämligen på hösten, från första måndagen efter 20 september. Nu var det äntligen dags att styra bilen mot Fjällbacka och Västkusten.
Hummerpaket1

På plats på Stora hotellet Bryggan fick vi först en skaldjurssoppa innan vi fick hoppa ner i varsin överlevnadsdräkt. Som jag förövrigt trivdes himla bra och funderade starkt på att ta med mig hem. Den var som min One Piece, fast för utomhusbruk. I like it!
Bryggan Fjällbacka

Emma&Jonas

Vi lämnade Fjällbacka hamn och styrde båten mot horisonten. Havet låg kav lugnt och solen värmde. Ganska snart var det dags att börja dra hummertinor.
Ut från hamn

Inte många minuter senare drog vi upp den första hummern. Dagen visade sig bli den finaste och mest fångstrika den här säsongen, enligt skepparn. Vi drog tina på tina och efter några timmar var det dags för kaffe och macka i solen.
Hummer i bur

Emma&hummern

Vi fick även upp en hel del krabbor. De tog vi inte i land, det är tydligen ingen vinst i dem, så de fick bli avskräckande (dött) bete i hummertinorna, för att fler krabbor inte skulle ta sig in och käka på de värdefulla humrarna.
Jonas&krabban

Vi styrde tillbaka mot hamnen efter några timmar till sjöss och där väntade ett glas vin och en skagentoast på bryggkanten.
Vin på bryggan

Efter lite gassande i solen fick vi lära oss att koka hummer. Vatten, 7-8 procent salt i 10-14 minuter sa kocken.
Koka hummer

Eftermiddan blev kväll och vi fick chansen att checka in, piffa till oss och ta en skymningspromenad i pittoreska Fjällbacka.

Hummerburar på kaj

När mörkret sänkte sig satte vi oss till bords och kalasade på en femrätters hummermiddag och lyxade med att matcha med champagne. Ska det va alldeles nykokt hummer, ska det väl va äkta skumpa, eller hur? Så resonerade i alla fall vi.

Första rätten ut var en hummersoppa som följdes av en halv nykokt hummer med tre såser och västerbottenpaj.
Kokt hummer

Sen humrade vi vidare med en gratinerad hummer med tillhörande svamprisotto.
Gratinerad hummer

Sådär ja. Tre rätter senare var vi stoppmätta. Men det hjälpte ju inte, två rätter kvar … Först en ostbricka med en fantastisk plommontomat- och äpplemarmelad och tångknäcke.
Ostbricka

Avslutningsvis blev det kaffe och creme brulée med hallonsorbet.
Efterrätt

Ingen lättmiddag direkt. Och inget vi kanske kommer göra om inom närmsta tiden. Vid såna här sällsynta tillfällen tycker jag att man ska passa på att lyxa på, extra allt. Dagen därpå, efter en god natts sömn (bara lite magknip) och en god frukost med fantastisk utsikt, styrde vi bilen hemåt. Hummeräventyret var slut för den här gången.

Är du på jakt efter en annorlunda present till någon som fyller jämnt, så kan jag verkligen rekommendera ett lyxkantat hummeräventyr.

Rårakor med lax och pepparrot

Rårakor

Sån här mat kan jag bli så sugen på ibland. Sådär så att jag bara hoppar i skorna och slänger mig till affären. Knaprigt, krämigt och lite rivigt av pepparroten och rödlöken. Riktig comfort food. Snabbt går det också, se bara till att välja den smala skärskivan på rivjärnet.

Gör såhär
1. Riv potatisen, med skal och allt.
2. Platta ut små plättar i en panna med en rejäl smörklick, salta och peppra. Pannan ska vara het till att börja med, sen drar du ner värmen så de hinner bli genomstekta.
3. Lägg upp på tallrik och toppa med creme fraiche, finhackad rödlök, nyriven pepparrot och lax. Salta och peppra.

Laxen är ju utbytbar, det är lika gott utan, om man känner för en vegetarisk variant eller med lite löjrom eller färska räkor om du vill lyxa till det. Rårakorna funkar lika bra som förrätt i lite mindre storlek och med de lite lyxigare tillbehören. Men jag utfärdar en liten varning för att man sällan nöjer sig med en liten råraka …

Apropå rivjärn, vad använder ni er av? Här går den gamla sjuttiotalsraketen varmt. Toppklass fortfarande! Vi hade en likadan hemma när jag var liten och när jag sprang på den här på en loppis för några år sen var lyckan gjord. Snabb och lätt att både använda och diska.

Rivjärnet